Har någon vid 77 år gått på audition?

Har någon vid 77 år gått på audition?

Birgitta Smiding står i hissen. När en granne kommer in, kan hon inte låta bli att säga ”Jag ska till teatern. För att repetera.”

 ”Som en liten barnunge”, säger hon och småler lite generat.

Repetitionen är inför premiären på ”Inget får hejda premiären”, Operaverkstans bidrag till Malmö Operas 75-årsjubileum. Det innebär samtidigt Birgitta Smidings återkomst till huset efter en lång bortavaro.

Birgitta Smiding var en av Malmös mest uppmärksammade skådespelare och sångare. Från 1966 gjorde hon många fantastiska rolltolkningar, såväl på den dramatiska sidan som den musikaliska. Hon sjöng huvudrollen i Carmen 1986, men själv berättar hon gärna om när hon spelade den kvinnliga huvudrollen i Gösta Folkes ”My Fair Lady” 1972. Det är en föreställning som många äldre Malmöbor minns.

”En större roll innebär ofta en större process, och ofta en karaktär som utvecklas. Eliza gjorde jag när jag var väldigt ung. Det var fantastiskt att få arbeta med den rollen. Det var lärorikt även om det inte var så mycket diskussion om kvinnoroller då, än.”

Men vid 50 års ålder tröttnade Birgitta Smiding på institutionsteatern. Allt stod och stampade. Inför varje ny chefstillsättning positionerade sig personalen för eller emot. Det fanns inte längre något utrymme för konstnärliga diskussioner. Hon sa upp sig, vilket väckte en del uppmärksamhet bland kollegorna.

”Jag hade bestämt mig för att sluta med teater. Men jag halkade in på en kvällskurs i teatervetenskap på universitetet. Där hade jag aldrig varit. Det var fascinerande att få sitta där och suga åt sig. Mina vänner skrattade åt mig för att jag tyckte det var så kul och jag klarade mina tentor.”

Studierna ledde så småningom fram till avhandlingen ”Den stora mekanismen”, som byggde på regissören Staffan Valdemar Holms och scenografen Bente Lykke Møllers uppsättning av Vasasagan på Malmö Dramatiska Teater 1998. Teatern fortsatte att vara en del i hennes liv. Hon jobbade bl. a. som regiassistent, höll föreläsningar och gjorde egna sångprogram tillsammans med accordeonisten Lars Holm. Hon gick en kurs i kreativt skrivande, vilket resulterade i självbiografin ”När jag blir stor vill jag bli en sån där tant som blöder” 2015.

Och vid 77 års ålder blev hon inbjuden till ett ”förutsättningslöst samtal” med Maria Sundqvist, konstnärlig ledare för Operaverkstan.

”Jag jobbade väldigt mycket på både den dramatiska sidan och musiksidan, även om jag gjorde lite större uppgifter på musiksidan, det var det vi pratade om. Sedan gick det ett tag innan jag fick frågan om jag vill komma på audition. Jag skrattade väldigt mycket för jag är 77 år. Har någon vid 77 år gått på audition?

Birgitta Smiding sjöng Erna Tauros ”Höstvisa” på sin audition och fick sedan en roll i Operaverkstans ”Inget får hejda premiären”, en kabaréföreställning om människans närmast obetvingliga drift att spela teater, även i trängda lägen. Det blev lite som att komma hem.

”Jag har varit förvånad över hur snabbt jag fann mig tillrätta i situationen, i rolltänkandet. Jag har inte upplevt det som svårt. Men jag har en del att falla tillbaka på.”

Nu får Malmöpubliken en chans att återknyta bekantskapen med en av husets stora stjärnor. Och Birgitta Smiding ska göra sin första premiär på många år.

”Skräckblandad förtjusning. Nervös blir man alltid. Frågan är hur det artar sig nu för tiden.”

Inget får hejda premiären spelas till 1 december 2019.
Läs mer här och boka biljetter till Inget får hejda premiären